Jag har upptäckt ett märkligt system hemma.
Stora saker blir gjorda.
Om någonting verkligen går sönder, om ett rum ska göras om eller om det finns en tydlig deadline kan jag tydligen planera, köpa material och faktiskt få saker ur händerna.
Men småjobben?
De kan överleva hur länge som helst.
En list som har lossnat lite.
En hylla som borde sättas upp.
Någonting som behöver justeras.
En liten yta som skulle behöva målas.
Inget av det känns särskilt besvärligt. Tvärtom är varje punkt så liten att jag kan titta på den och tänka:
”Det där fixar jag på lördag.”
Problemet är bara att jag aldrig specificerar vilken lördag.
Och på så vis kan ett jobb som förmodligen tar en halvtimme fira flera födelsedagar.
Till slut är det inte längre en småsak
Det riktigt imponerande är hur listan växer.
För medan den första hyllan väntar dyker det upp ett handtag som sitter löst. Sedan behöver något monteras, en dörr justeras och ute finns kanske något mindre underhåll som också borde tas om hand.
Varje jobb för sig är fortfarande litet.
Tills man räknar ihop dem.
Det är ungefär där jag förstår poängen med allservice Mönsterås. I stället för att varje mindre praktiskt jobb ska bli ett eget projekt kan man ta hjälp med flera typer av service- och underhållsarbeten, beroende på vad företaget erbjuder och vilken kompetens som krävs för uppgiften.
Det kan vara särskilt praktiskt för sådant som inte kräver en stor renovering men ändå behöver någon som har rätt verktyg, kan göra jobbet ordentligt och – kanske viktigast av allt – faktiskt kommer igång.
För där har jag min svagaste punkt.
Jag äger verktyg.
Jag vet var de flesta ligger.
Jag kan till och med gå förbi den lösa listen flera gånger om dagen och konstatera att den fortfarande är lös.
Det är nästan en prestation i sig.
Självklart finns det arbeten där man måste anlita rätt behörig eller auktoriserad yrkesperson, exempelvis vissa el- och VVS-arbeten. ”Allservice” betyder inte att vem som helst får göra vad som helst.
Men för alla de andra praktiska sakerna är själva bredden ganska tilltalande.
Kanske borde jag börja skriva ner min lista.
Fast då finns risken att jag upptäcker hur lång den faktiskt är.
Jag tror att jag väntar till lördag.